Deadline Earth

Nya rapporter om klimatfrågan verkar ständigt rulla in, men den senaste från FN:organet IPCC är viktigare än de flesta. Över 130 länder ska tillsammans ha bidragit och om någon ska lyckas få med sig världens länder så borde det vara just FN. Rapporten får dessutom extra tyngd då budskapet är tydligt:

Senast år 2015 måste utsläppen minska och uppvärmningen får öka med som mest två grader. Annars ser det mörkt ut.

Ansvaret ligger enligt IPCC främst på i-länderna, och det går väl inte att säga motsatsen. Samtidigt som vi på hemmaplan måste bli miljövänligare på alla sätt och vis ska vi också bidra med pengar och kunnande för att hjälpa u-länderna framåt. En tuff uppgift, men vettig och rättvis.

Som jag ser det är det delvis här problemet ligger. Det är i första hand u-länderna som får lida av klimatförändringarna och de har samtidigt inte möjlighet att på egen hand göra något åt det. Under tiden håller många av i-ländernas invånare fast vid sina åsikter om de så kallade "domedagsrapporterna" och än fler fruktar att tillväxten ska minska.

När dessa väl förstått hur landet ligger är det för sent.

Om det kräver en minskad tillväxt så får det bli så. Om vi måste ändra något i vår västerländska livsstil, ja då måste vi göra det. Och med det säger jag inte att vi ska återgå till att bli grottmänniskor. Inte heller säger jag att vi inte ska satsa stort på ny forskning och teknik. Det finns inget "antingen eller" i denna debatt.

Nu finns i alla fall klara fakta omöjliga att bortse från. Jag hoppas att denna rapport avslutar oklarhetens era för gott. Vi har en deadline och det är dags att agera.

/Ander

Länkar till nyheten: DN, mer DN, SvD, mer SvD

Låg nivå på politisk debatt

Standarden på politiska diskussioner kan emellanåt vara skrämmande låg. Det slog mig när jag bläddrade förbi diverse bloggar nu på förmiddagen. Vettiga argument får stå åt sidan till förmån för svordomar och djupt generaliserande uttryck. Men framför allt tycks ytterst få vara öppna för andras tankar och värderingar.

Det hör väl till att exempelvis bloggare ska vara lite vassare i språket. Vi väljer ju på eget initiativ vilka diskussioner vi vill föra och representerar i många fall endast oss själva. Inga redigerare formulerar heller om skriften.

Men det är givetvis inte endast bloggarna som ska stå till svars. Ledare och debattartiklar förmedlar emellanåt likartad smutskastning, om än i finare ordalag. Politiker själva är heller inte några änglar och kan ofta visa ett bättre omdöme. Ungdomsförbunden, som i sin natur borde vara öppna för nya tankar, är ibland skrämmande radikala.

Just bloggen av Centerns ungdomsförbunds ordförande, Magnus Andersson, reagerade jag starkast på. Inlägget (kan läsas här) gav Kuba och Kommunister en rejäl känga och satte genast debatten på dyngnivå med ett ordval som "kommunistsvin". Kommentarerna som följde höll ungefär samma klass, utom några få undantag som förespråkade en vettig argumentation.

Är det ens värt att fråga vad som ligger i grunden för svenskarnas ointresse för politik? En ren argumentationsteknik från debattörerna vore en ovärderlig gåva till vårt demokratiska samhälle.

Om man verkligen vill förändra något krävs en saklig debatt där man håller sig till ämnet. Om någon nu tror sig ha rätt i en fråga borde det då inte vara så svårt att bevisa det; argumenten skulle ju stå på dennes sida.

/Ander

Not: På intet sätt säger jag mig vara perfekt. Jag vill vara öppen för andra åsikter och hålla mig saklig, men lyckas inte alltid. Nå, man kan inte göra mer än försöka.

En andra chans

Ska dömda mördare få utbilda sig och arbeta som läkare? Den frågan har debatterats sedan det avslöjats att en student på läkarutbildningen hos Karolinska Institutet har ett mord i sitt brottsregister.

"Trovärdighet för sjukvården" mot "en andra chans för brottslingar". "En risk för patienter" eller "ett nödvändigt steg i rehabiliteringen"? Denna fråga är ett utmärkt exempel på att något sällan är svart eller vitt.

Jag tror ändå på att ge tidigare dömda brottslingar en möjlighet att fritt välja yrke, i alla fall så länge arbetsgivaren/utbildningsansvarige är medveten om personens bakgrund. De får då bilda sig en uppfattning om personen har kommit på rätt spår. Jag tror att i de flesta fall skulle så vara fallet.

Se på exemplet på Karolinska: Mord, stämplat som hatbrott dessutom, är allvarligt men personen i fråga kan mycket väl ha gått igenom en personlighetsförändring under tiden i fängelse. Om han nu inte skulle ha gjort det, är det då troligt att han skulle hoppa på en lång och krävande läkarutbildning? Och skulle ingen lägga märke till hans olämplighet under utbildningen?

Mer sannolikt är att han kanske söker försoning med samhället och sig själv. Att söka arbeta som läkare och rädda liv kan vara en livlina in i samhället.

Det krävs tillit från samhället. Tillit till att de före detta brottslingarna väljer en ny bana. Granskade kommer de att bli, men om de visar god vilja måste de få chansen.

Det minskar inte på något sätt mitt förtroende för vården, snarare ökar hoppet om en lyckad rehabiliteringsprocess för brottslingar.

/Ander

Länkar till nyheten: DN, mer DN, SvD, mer SvD

Ned med Guantánamo

De styrande i Washington verkar till slut vara villiga att stänga Guantánamolägret på Kuba, efter flera års kritik från omvärlden. Fångarna ska föras till USA, där de får större rättigheter. I förslaget nämns att de misstänkta får rätt till juridisk hjälp, och federala domare ska besluta om häktning.

Detta är en seger för mänskliga rättigheter och definitivt ett steg i rätt riktning. Oavsett vilka brott de kan tänkas ha begått har de rätt att behandlas på ett medmänskligt sätt, något som borde vara en självklarhet i en demokrati.

Frågan är dock om Bush & co är redo att ge fångarna en rättvis rättegång. Jag är rädd att den amerikanska regeringen inte drar sig för att fängsla oskyldiga om bevisen är för tunna. Terroristbekämpningen har högre prioritet än mänskliga rättigheter, det är i alla fall det intryck jag har fått.

Så länge världens mäktigaste land försummar viktiga demokratiska principer finns litet hopp om att resten av världen å sin sida går den rätta vägen.

/Ander

Länkar till nyheten: DN, SvD

Orättvist till orättvist

Reglerna för den nya fastighetsskatten är då till slut spikade, i alla fall med största sannolikhet. Skattesatsen blir 0,75 procent av taxeringsvärdet, eller som allra mest 6000 kronor om året. Dämpningsregeln och begränsningsregeln tas bort, dock undersöker regeringen möjligheterna att ordna en ny begränsningsregel för pensionärer.

Kristdemokraterna talade innan valet om en slopad fastighetsskatt, eller i praktiken en skatt på högst 2800 kronor. När övriga allianspartier hängde på höjdes siffran en aning. Länge pratades det om ett tak på 4500 kronor per år innan det till slut landade på 6000 kronor. Tillsammans med löftet om en halverad bensinskatt kan man konstatera att kd inte lyckats vidare väl med att infria sina löften.

Fastighetsskatten var orättvis innan den borgerliga regeringen tog vid. Taxeringsvärdet på varje tomt påverkades kraftigt av försäljningar i samma område, och om bara ett par dyra bostäder såldes kunde grannarna räkna med en kraftig höjning. För att inte tala om att fastighetsskatten i sig självt är en skatt på skatt.

Det enda positiva man kunde säga om den gamla fastighetsskatten var att den var något så när proportionerlig, även om förstås undantag fanns. Med de nya reglerna kan vd och kontorist betala det samma, trots helt andra taxeringsvärden och inkomster. Skatten tar heller ingen hänsyn till de olika förutsättningarna för glesbygd gentemot storstad. Med en slopad begränsningsregel kan skatten istället bli högre för de som behövde en sänkning allra mest, och utan dämpningsregeln kommer höjningen omgående utan nåd.

"Fastighetsskatten slår hårdast mot de svagaste!" skanderade Kristdemokraterna innan valet. Varför hjälper man då istället miljonärerna på Lidingö? De är knappast samhällets svagaste villaägare. Nu får de flesta en något lägre skatt, men de mest behövande hade kunnat få ett bra mycket bättre avtal som verkligen inneburit en förbättring. De "nya" moderater som leder regeringen prioriterar uppenbarligen andra i samhället.

Värt att nämna är också att kapitalvinstskatten vid en bostadsförsäljning höjs från 20 till 22 procent. En ränta på 0,5 procent införs dessutom på eventuella uppskov. Båda dessa regeländringar påverkar också redan slutna avtal, vilket kan tyckas väldigt omoraliskt. Konsumenterna har skrivit kontrakt på andra villkor och man ska inte försämra dem i efterhand. Precis som när alliansen ändrade villkoren för hem pc-avtal för en tid sedan.

/Ander

Länkar till nyheten: DN och ytterligare en från DN.

Oresonliga värderingar

Reinfeldt och Borg blev överkörda av partistämman i speldebatten. Det räcker inte att bryta statens monopol, moderaterna vill även sälja ut Svenska Spel. Oansvarigt enligt Borg, och jag delar hans åsikt.

Den borgerliga hysterin över att sälja ut statligt ägda bolag är oförnuftig, särskilt när det gäller så pass stora vinster. Om statligt ägda bolag kan verka på lika villkor som privata och få in pengar, vad är det då som är så fel med det?

Är det så enkelt som att dessa liberala värderingar endast är en ursäkt för rika borgare att själva ta över bolagen? Jag vill inte tro det, så eventuella liberaler får gärna berätta hur landet ligger.

Svenska Spel är förmodligen vårat mest vinstgivande statligt ägda bolag och enligt Borg motsvarar intäkterna värnskatten. Inga pengar att avfärda lätt med andra ord. Som Borg också påpekade finansieras också idrottsrörelsen till stor del av vinsten från Svenska Spel.

Det enda vettiga motargumentet jag kan se är att Svenska Spels verksamhet gör att människor kan hamna i spelmissbruk om de inte är försiktiga, samtidigt som staten har ansvar för att hjälpa dessa på fötter igen. Den situationen är aningen underlig, men inte motiverar den en utförsäljning av Svenska Spel.

Däremot, att Sverige behöver bryta spelmonopolet är jag med på. Det fungerar inte ens i praktiken ändå. Privata företag ska få finnas på spelmarknaden så länge de uppfyller våra regler och lagar.

/Ander

Länkar till nyheten: DN

Sd visar sin rätta sida

Sverigedemokraterna har skapat ett nytt kommunalpolitiskt program, som lär godkännas nu i helgen. Programmet kan ge oss en klarare uppfattning vad det invandrarfientliga partiet vill mer konkret.

Medierna var som väntat inte nådiga i sin kritik och sd:s förespråkare kände sig som vanligt misstolkade. För att skapa mig en egen bild av det nya programmet beslöt jag mig därför för att ögna igenom det. Det finns att läsa här för den som är intresserad.

Och visst finns det även i detta program en del bra idéer. Exempelvis vill man ha mindre barngrupper på dagis och på olika sätt verka för ett ekologiskt hållbart samhälle. Inte unikt på något sätt, men ändå värt att nämna.

Men nog är det tydligt att invandrarfientligheten är partiets hjärtefråga. Listan kan göras lång: Integration ska ersättas med assimilering, stopp för mångkulturella lovdagar i skolan, avveckla stöd till diverse invandrarföreningar. Inom de flesta områden finns mer eller mindre tydliga förlag åt det hållet.

Sd:s demokratibegrepp är fortfarande en aning luddigt för mig, trots att de tillägnar det ett helt avsnitt. Det jag reagerar mest på är att de söker en modell "där ett minimum av värderingar läggs in i demokratibegreppet". Värderingar, som exempelvis lika männsikovärde, hänsynstagande till minoriteter och yttrande- och pressfrihet, är kärnan i ett demokratiskt samhälle. Kan man då verkligen säga att Sverigedemokraterna är ett helt demokratiskt parti?

Jag tror inte att den politik Sverigedemokraterna förespråkar får större stöd av ett sådant program, snarare tvärtom. De lever i grunden på okunskap och lögner som jag ser det, och därmed kanske svenskarna får upp ögonen och faktiskt förstår hur fel det kan gå om deras inflytande ökar.

/Ander

Länkar till nyheten: DN

Det "nya" EU-fördraget igenom

EU-ländernas ledare har nu godkänt det nya fördraget som man enades om tidigare i juni. Därmed är det i praktiken dags för de nationella parlamenten att ta ställning under nästa år, och därefter ska överenskommelsen börja gälla år 2009.

Men ska då inte folket få säga sitt? I Sverige, och även i de flesta andra EU-länder, verkar politikerna vara rädda att ens ta ordet i mun. Bättre att inte ge folket möjlighet att sätta sig på tvären, vilket de förstås inte säger rakt ut. Endast Irland kommer säkert att låta folket få bestämma. De minns ännu hur det såg ut innan de fick sin självständighet och förstår vikten att upprätthålla demokratiska principer.

Lika självklart som att vi ska få rösta i val borde det vara att vi har rätt att besluta om EU-konstitutionen. EU-frågan hade väldigt litet utrymme i debatten inför det senaste riksdagsvalet och vi vet att befolkningen är mer EU-kritiska än de folkvalda politikerna. Endast Vänstern och Miljöpartiet har krävt folkomröstning, tillsammans med några enstaka ledamöter i de övriga. Allianspartierna fick inte majoritet för sina åsikter om EU-konstitutionen.

Just därför måste vi få rösta! Eller ska vi i nästa riksdagsval låta politikerna rösta i vårt ställe? De är ju trots allt valda att representera folket.

/Ander

Länkar till nyheten: DN

Rösten utan like

Sedan några dagar är jag tillbaka från tredagarssemestern i London. Storbritanniens huvudstad beskrivs kanske bäst som enorm, men ändå så personlig. Helt olika människor och arkitekturstilar i en enda röra. Jag är egentligen ingen stadsmänniska, men London kan man bara inte ogilla. "Är man trött på London är man trött på livet" sägs det och det stämmer ganska bra.

Den bästa upplevelsen hittade jag dock på söndagskvällen en knapp timmas tågresa västerut i den förhållandevis lilla orten Basingstoke. På schemat stod det traditionell brittisk folkmusik, framfört av respekterade, men i Sverige relativt okända, Kate Rusby med band.

På plats i konserthallen nästan två timmar innan spelningen blev jag snabbt välkomnad av personalen. I London må turister vara vardagsmat, i Basingstoke var jag relativt ensam. Efter någon timme visste förmodligen de flesta i personalen att jag var svensk, trots att jag bara nämnde det en gång.

Spelningen blev även den något att minnas. Få om någon sjunger enligt mig så bra som Kate Rusby och att äntligen få avnjuta musiken live var något utöver det vanliga. Gåshud var bara förnamnet när Kate's stämma fyllde lokalen, inramad av bland annat akustiska gitarrer, fiol och kontrabas. Jag känner mig väldigt lyckligt lottad som fått uppleva detta.

Efteråt pratade jag ytterligare en stund med de nu bekanta i personalen. Chefen var till och med så tillmötesgående att han när jag försiktigt frågade ledde ut mig i kylan för att visa vägen till artisternas utgång. Managern meddelade tyvärr att jag inte kunde få träffa Kate just denna gång på grund av olyckliga omständigheter, men det var svårt att bli besviken efter en sådan härlig kväll i övrigt.

Jag vill inte begränsa mig till att rekommendera Kate Rusby till er som gillar folkmusik. Jag säger istället att den som uppskattar bra texter, harmoniska melodier och en sång utan like bör undersöka detta närmare.

Länk till Kate Rusby's hemsida. Här kan man bland annat beställa eller ladda hem hennes skivor. Enskilda låtar kan laddas ner för ca 10 kronor styck. Kan rekommendera exempelvis "Wandering Soul" på skivan "A Girl Who Couldn't Fly". En sång kan laddas hem gratis om man skriver upp sig på mailinglistan.

Måste också länka till den utomordentliga konsertarrangören, Anvil Arts. Bara nu i oktober tar de emot ytterligare två favoriter: Runrig och Richard Thompson.

/Ander

Vilken värld lever Migrationsverket i?

Migrationsdomstolen har meddelat att de går på Migrationsverkets linje: Ingen väpnad konflikt pågår i Irak och därmed måste asylsökande kunna bevisa individuella skäl för att få stanna.

Det är svårt att känna igen den beskrivningen av läget i Irak. Dagligen meddelar medierna om allra minst ett tiotal dödsoffer, den klara majoriteten civila. Tre folkgrupper med stora motsättningar, i ett grymt inbördeskrig som inte har något slut i sikte.

Det anser jag vara skäl nog att släppa in samtliga irakier som tar sig hit. Men Migrationsverket godkänner inte ens de med ett pris på huvudet om de inte har klara bevis. Flyktingarna få väl kontakta berörda extremister för att få hotet på print antar jag.

Vad är det egentligen för några som arbetar på Migrationsverket? Med den uppgift verket har föreställer jag mig osjälviska människor med ett kall att hjälpa andra. Men det kanske är en godtrogen illusion.

Nej, vad ska man säga? Beslutet har noll verklighetsförankring och kan döma hundratals irakier till död och elände. Omänskligt och ovärdigt en demokrati, i synnerhet en sådan väl ansedd som Sverige. Och vi skall vara ett av de mest flyktingvänliga länderna i Europa sägs det...

/Ander

Länkar till nyheten: DN

Ombytta roller i debatten

Så, då har vi sett den första debatten mellan Reinfeldt och Sahlin. Första debatten mellan regering och opposition. Men vem representerade egentligen vem?

Normalt ska oppositionen kritisera regeringen, som å sin sida brukar försvara sin politik. Igår blev det emellanåt det omvända: Reinfeldt kritiserade socialdemokraterna, både i den förra regeringen men också i den nya oppositionen. Sahlin var därmed den som gick på defensiven. Nog hittade båda debattörerna sina "riktiga" roller då och då, men inte alltför ofta.

En annan sak värd att nämna var det milda språket som brukades. Sahlin erkände faktiskt misslyckanden som förra regeringen gjort, vilket jag tror de flesta tittarna såg som en sympatisk hållning. Skönt också att slippa den skitkastning som tyvärr är allt för vanlig i politiken, men samtidigt blev debatten litet tam. Den riktiga spetsen saknades i varenda replik. Det borde gå att vara mer engagerade, men ändå hålla sig sakliga.

Båda partiledarna manade också väljarna till tålamod. Sahlin och socialdemokraterna är ännu långt ifrån färdiga med sin nya politik. Visst kan man kritisera regeringen, men klara alternativ finns inte beredda att redovisas. Reinfeldt å andra sidan förklarade att det tar tid innan regeringens förändringar slår igenom. Med tanke på borgarnas låga opinionssiffror är detta ett logiskt utspel. Långsamma förändringar är nödvändiga för att kunna ansvara för Sveriges ekonomi var budskapet. Med tanke på hur tidigare högerregeringar misskött statsfinanserna måste nu moderaterna ge ett trovärdigt intryck.

Vad fick de båda då sagt? Som väntat kritiserade Sahlin regeringen för att göra det sämre för de sämst ställda samtidigt som de rikare får mer. Reinfeldt å sin sida spann vidare på att socialdemokraterna står för en politik som leder människor från arbete till utanförskap. Inga överraskningar.

Det pratades mycket om sysselsättning, utbildning och vård, och en del om skatter. Mer hanns tyvärr inte med under den timmeslånga debatten. Trist att inte höra ett ord om klimat, försvar, jämställdhet, eu och annan utrikespolitik.

Det finns tydliga prov för regering och opposition: Reinfeldt och övriga borgare måste återvinna förtroendet hos de låg-medelinkomsttagare de lockade över i valet. Socialdemokraterna måste ta fram tydliga alternativ, framför allt i jobbpolitiken, och senare även göra klart för väljarna hur de vill regera ihop med vänstern och miljöpartiet.

Så till sist mina åsikter: För mig är det solklart att regeringen står för en politik som dramatiskt gynnar höginkomsttagare. Reinfeldt kan fortsätta vifta med sin tusenlapp för gemene man, men han har inga raka svar på att den absoluta eliten tjänar mångdubbelt mer. Moderatledaren svarade undvikande i debatten på dessa frågor, och det kommer moderaterna fortsätta med, precis som de alltid har gjort.

/Ander

Länkar till nyheten: DN

Insnöade Stockholmare

Utredaren av kommunal skatteutjämning, Ulf Wetterberg, har nu lämnat sitt förslag till regeringen. Kort och gott ska pengar fördelas från storstäderna till de mindre kommunerna i landet.

Som väntat har 08-orna gått i taket. "Jag förutsätter att regeringen slänger den här utredningen i papperskorgen" säger Kristina Axén Olin (m), en av Stockholms ledande politiker. Det är förståeligt att stadsborna håller hårt om sina pengar, men samtidigt ser de inte helheten.

Regeringens tidigare reformer har gynnat två grupper i huvudsak: höginkomsttagare och storstadsbor. De mest tydliga exemplen är den höjda bensinskatten och fastighetsskatten. Stockholmare har i de flesta fall alternativ till bilen, men ute på landet där bussarna går för sällan och avståndet är för långt för cykel är bilen oumbärlig, för nästan alla.

Taket på fastighetsskatten sänker drastiskt kostnaderna för villaägare i storstäderna. Även de med små hus får mer pengar i fickan. Utanför städerna påverkas dock endast större hus och herrgårdar.

Nu vill jag se att Maud Olofsson och centern faktiskt står upp för sina väljare. Den höjda bensinskatten var ett stort svek mot sina egna. Dags att betala tillbaka med andra ord.

/Ander

Länkar till nyheten: DN

Skulle kärnkraften vara säker och miljövänlig?

Borgerlig energi- och miljöpolitik har i grunden varit den samma i årtionden: Att framställa kärnkraft som ett miljövänligt alternativ, med syftet att slippa investera i forskning efter bättre och renare energikällor. Det borde vara uppenbart med tanke på att samtliga partier med en miljöpolitik att tala om faktiskt framhåller kärnkraften som miljöfarlig.

Peter Wolodarskis ledare i DN häromdagen visar bara att de blåa inte heller nu tänker revidera sina illusioner om kärnkraften. Atomklyvning är säker och billig energi, enligt Wolodarski. Incidenterna på Forsmark nämns inte alls. Att Sveriges status gått från världsledande till säkerhetsrisk på området kan man uppenbarligen blunda för.

Tyvärr har han dock rätt i att kärnkraften är på väg att bli accepterad i världen. Den ser ut att i hög grad ersätta den orena kolkraften i ett flertal länder. Och som den sista gärningen på posten som Frankrikes president tvingade Jacques Chirac in kärnkraften på EU:s lista över miljövänliga energikällor. Så nog har kärnkraften vind i seglen för tillfället.

Däremot är det inte sant att det inte finns vettiga alternativ. Solenergi, biobränsle, bergvärme, listan kan göras lång. Om det satsas finns all världens möjligheter att i framtiden se ett energirikt, miljövänligt samhälle, där kärnkraften fasats ut. Och det sammanfattar ganska bra min syn på kärnkraften: ett nödvändigt ont som behövs ytterligare några år innan riktiga miljövänliga energikällor är redo att ta över.

/Ander

Länkar till nyheten: DN

Första blåskärmen med Windows Vista

Sedan några månader tillbaka har jag använt Microsofts senaste version av Windows: Vista. Intrycken har varit blandade. För att få ta del av ett vackert gränssnitt, en förbättrad navigering och en hypersnabb sökfunktion har jag fått stå ut med bristfälliga drivrutiner och program, i synnerhet spel, som ständigt fungerar dåligt.

En förbättring är dock att omstarterna är betydligt färre än i Windows XP. Vista startar helt enkelt om drabbade processer och vips så fungerar allt igen, även om förstås spelet avslutats.

Därför blev jag ganska överraskad när datorn helt plötsligt låste sig totalt. Bilden på skärmen var orörlig och musiken i högtalarna hakade upp sig som en felbränd cd-skiva i några sekunder. Därefter fick jag se den. Blåskärmen.

Jag var väl naiv, men jag trodde aldrig jag någonsin skulle få en blåskärm i Vista. I Windows XP tog det fyra år och en Novellklient innan jag fick den första. Men här var den i alla fall, så jag lät den "påbörja dumpning av fysiskt minne" och startade datorn i felsäkert läge innan den sedan fungerade som vanligt.

Dessa blåskärmar är nu inte så allvarliga, så länge datorn fortfarande fungerar kan jag stå ut med dem. Windows och blåskärmar är oskiljaktiga, de kommer i samma förpackning och kan inte köpas var för sig.

Värre är det att Nvidia ännu inte fått fram ordentliga drivrutiner till sina grafikkort. Vista har funnits på marknaden i dryga halvåret, för att inte tala om hur länge det funnits för testning. Nu borde allt fungera klockrent, men i stället får jag fortfarande felaktiga texturer och spel som tvingas starta om. Skärpning, eller jag köper Radeon resten av livet.

/Ander

Amerikanarna dör för sina egna vapen

USA har kommit fram till att flera av deras soldater har skjutits ihjäl med amerikansktillverkade handeldsvapen. Tydligen skall en hel del vapen försvunnit från den irakiska säkerhetstjänsten, som USA försett med utrustning.

Tänk om amerikanarna kunde ta tanken ett steg längre: De var de som från början beväpnade militanta grupper och regimer, såsom exempelvis Saddam, och nu får de ta smällen. De har delat ut vapen över hela världen och skapat konflikter, och ändå verkar de inte förstå att dessa vapen någon gång kan riktas mot dem själva. Likadant är det nu när man mot dessa terrorister för renodlade anfallskrig, och därtill hoppas vinna vänner i världen med den strategin.

Den dag då USA förstår att fred inte skapas med vapen, den dagen blir världen säkrare att leva i.

/Ander

Not: Just att förse den irakiska polisen med vapen ser jag inget fel med. Felet är att de anfallit Irak från början.

Länkar till nyheten: DN

Straffa idioterna, inte bajen!

Skandalscenerna på Söderstadion igår väcker starka känslor. Återigen blir man så förbannad på de pundhuvuden som förstör för alla andra, som är där för att se på fotboll och inget annat.

Många drar förstås paralleller till raketskjutningen från Söderstadion förra året, även om gårdagens händelse var i mindre skala. Denna gång verkade idioterna bara vara två till antalet och de riktiga supportrarna visade med glasklar tydlighet att vi inte ställer upp på deras handlingar. Det visar att fansen tar sitt ansvar och ger Hammarby möjligheten att avsluta matchen utan incidenter.

Domaren för dagen, Peter Fröjdfeldt, formulerar det riktigt bra när han efter matchen säger att supportrarna måste tänka själva. Oavsett hur stort säkerhetsuppbådet är kan något som detta hända om det finns någon på läktaren som vill sabba.

Igår visade både supportrarna och Hammarby att de gjorde allt för att matchen skulle kunna spelas färdigt. Tyvärr har det inte helt gått fram i media, som istället väljer att lyfta fram själva incidenten. Det förringar supportrarnas insats och kan i värsta fall ge idioterna en sporre att försöka igen.

Förhoppningsvis kan förbundet denna gång ge Hammarby ett rättvist straff. Visst finns risken för poängavdrag men det vore förstås en skandal om det gick igenom. Tomma läktare eller spel på neutral plan är inte heller det aktuellt, så frågan är förhoppningsvis hur stort bötesbeloppet blir. Den tionde augusti får vi svaret från disciplinnämnden.

När nu Hammarby och vi supportrar gjort vad vi kan är det inte vi som ska straffas. I stället bör det bli riktigt kännbart för de som förstör. Lagarna måste ändras så klubbarna och polisen kan agera och utdöma straff som svider. Folk som kastar in föremål på plan måste givetvis kunna stängas ute från matcherna, allra minst i ett år. Utöver det bör de dömas till böter eller värre i domstol. Det är det enda rättvisa då det är idioterna själva, inte Hammarby eller något annat lag, som är skyldiga.

/Ander