Ryt till, Reinfeldt!

Så storskalig bombning över Gaza som under de senaste dagarna har inte skådats på många år. Dödssiffrorna skjuter i höjden. Att räkna med något annat gör ingen när det gäller ett så litet, tätbefolkat område, där milisen därtill gömmer sig bland civila.

Situationen är som alla vet inte direkt ny, om än det sällan har det sett så nattsvart ut. För varje israel som dödas av Hamas distansraketer vedergäller Israel tio gånger om. Och denna gång mer än så.

Israel måste ändra kurs. Den aggressiva ockupationspolitik de för gränsar till folkmord. Om den gränsen inte passerats och rundats flera gånger om.

Var kan mänskligheten finna hopp när judarna, en av världens genom historien mest förföljda folkgrupper, utan någon ånger plågar, misshandlar, dräper palestiniernas folk?

Kan man ens lita på hoppets talare, Barack Obama, när han som sann amerikansk patriot dyrt och heligt lovat sig vara Israels vän?

Kan man lita på regeringen Reinfeldt, eller fortsätter man låtsas som att allt måste gå via EU?

Och med en utrikesminister med pengaintressen i vapenindustrin tycks det sista ekot av Palmes onådiga jultal 1972 ha klingat alltför länge sedan.

/Ahl

Länkar till nyheten: DN, SvD

Finanskrisens orsaker och följder

Från en strålande högkonjunktur och goda framtidsutsikter kastades vi obönhörligt in i denna finanskris, där hundratals människor varslas varje vecka och analytiker förutspår en arbetslöshet närmare tio procent 2010. Hur kunde det bli så här, och var ligger ansvaret? Och hur ska vi på bästa sätt rida ut stormen?

De mest akuta lösningarna som presenterats bygger mer eller mindre på att staterna värden över agerar räddare åt de privata företagsgiganter som hotas av att gå omkull. Hur sådan massiv statlig inblandning är förenlig med den liberalism som i stort präglar världen idag, det har media inte riktigt brytt sig om att filosofera över.

Man blir egentligen inte förvånad över att det är på den mer "flum-betecknade" kultur-delen i DN som frågeställningen till sist lyfts fram. Om än nyliberaler lätt kan avfärda detta som ren vänsterpropaganda är det intressant läsning för oss som famlar efter en ideologi och politik att tro på.

Är en ekonomisk världsordning som bygger på ständig tillväxt hållbar i längden? Den frågan har varit aktuell i Sverige ända sedan tillverkningsindustrin började flytta utomlands. Klimathotet och nu även finanskrisen driver fram frågan på nytt, och jag vet inte vad jag ska tro.


/Ander

Länkar till nyheten: DN

Dagens citat

I en annars ganska vettig ledare i dagens DN gick det att läsa några rader jag fick svårt att svälja:

"Kanske kommer vi också att få se ett aktivare USA på de områden där amerikansk aktivitet verkligen behövs, det vill säga för att stoppa massmord eller andra massiva övergrepp.

Irak är ett särfall. Det är oftare amerikansk passivitet som orsakar problem än motsatsen."

Nu framgår det inte helt tydligt vilket tidsperspektiv skribenten tänker sig. Och med ett USA med Obama i ledningen inbillar jag mig att supermakten faktiskt kan förbättra situationen i några av världens oroshärdar, som exempelvis Darfur.

Men att Irak-kriget skulle vara så unikt stämmer inte. Se tillbaka på de senaste femtio åren så det är lätt att räkna upp exempel på motsatsen:

Vietnam. Chile. Nicaragua. Längre fortsätter jag inte.

Frihetens land har mycket på sitt samvete.


/Ander

Länkar till nyheten: DN