Sd visar sin rätta sida

Sverigedemokraterna har skapat ett nytt kommunalpolitiskt program, som lär godkännas nu i helgen. Programmet kan ge oss en klarare uppfattning vad det invandrarfientliga partiet vill mer konkret.

Medierna var som väntat inte nådiga i sin kritik och sd:s förespråkare kände sig som vanligt misstolkade. För att skapa mig en egen bild av det nya programmet beslöt jag mig därför för att ögna igenom det. Det finns att läsa här för den som är intresserad.

Och visst finns det även i detta program en del bra idéer. Exempelvis vill man ha mindre barngrupper på dagis och på olika sätt verka för ett ekologiskt hållbart samhälle. Inte unikt på något sätt, men ändå värt att nämna.

Men nog är det tydligt att invandrarfientligheten är partiets hjärtefråga. Listan kan göras lång: Integration ska ersättas med assimilering, stopp för mångkulturella lovdagar i skolan, avveckla stöd till diverse invandrarföreningar. Inom de flesta områden finns mer eller mindre tydliga förlag åt det hållet.

Sd:s demokratibegrepp är fortfarande en aning luddigt för mig, trots att de tillägnar det ett helt avsnitt. Det jag reagerar mest på är att de söker en modell "där ett minimum av värderingar läggs in i demokratibegreppet". Värderingar, som exempelvis lika männsikovärde, hänsynstagande till minoriteter och yttrande- och pressfrihet, är kärnan i ett demokratiskt samhälle. Kan man då verkligen säga att Sverigedemokraterna är ett helt demokratiskt parti?

Jag tror inte att den politik Sverigedemokraterna förespråkar får större stöd av ett sådant program, snarare tvärtom. De lever i grunden på okunskap och lögner som jag ser det, och därmed kanske svenskarna får upp ögonen och faktiskt förstår hur fel det kan gå om deras inflytande ökar.

/Ander

Länkar till nyheten: DN

Det "nya" EU-fördraget igenom

EU-ländernas ledare har nu godkänt det nya fördraget som man enades om tidigare i juni. Därmed är det i praktiken dags för de nationella parlamenten att ta ställning under nästa år, och därefter ska överenskommelsen börja gälla år 2009.

Men ska då inte folket få säga sitt? I Sverige, och även i de flesta andra EU-länder, verkar politikerna vara rädda att ens ta ordet i mun. Bättre att inte ge folket möjlighet att sätta sig på tvären, vilket de förstås inte säger rakt ut. Endast Irland kommer säkert att låta folket få bestämma. De minns ännu hur det såg ut innan de fick sin självständighet och förstår vikten att upprätthålla demokratiska principer.

Lika självklart som att vi ska få rösta i val borde det vara att vi har rätt att besluta om EU-konstitutionen. EU-frågan hade väldigt litet utrymme i debatten inför det senaste riksdagsvalet och vi vet att befolkningen är mer EU-kritiska än de folkvalda politikerna. Endast Vänstern och Miljöpartiet har krävt folkomröstning, tillsammans med några enstaka ledamöter i de övriga. Allianspartierna fick inte majoritet för sina åsikter om EU-konstitutionen.

Just därför måste vi få rösta! Eller ska vi i nästa riksdagsval låta politikerna rösta i vårt ställe? De är ju trots allt valda att representera folket.

/Ander

Länkar till nyheten: DN

Rösten utan like

Sedan några dagar är jag tillbaka från tredagarssemestern i London. Storbritanniens huvudstad beskrivs kanske bäst som enorm, men ändå så personlig. Helt olika människor och arkitekturstilar i en enda röra. Jag är egentligen ingen stadsmänniska, men London kan man bara inte ogilla. "Är man trött på London är man trött på livet" sägs det och det stämmer ganska bra.

Den bästa upplevelsen hittade jag dock på söndagskvällen en knapp timmas tågresa västerut i den förhållandevis lilla orten Basingstoke. På schemat stod det traditionell brittisk folkmusik, framfört av respekterade, men i Sverige relativt okända, Kate Rusby med band.

På plats i konserthallen nästan två timmar innan spelningen blev jag snabbt välkomnad av personalen. I London må turister vara vardagsmat, i Basingstoke var jag relativt ensam. Efter någon timme visste förmodligen de flesta i personalen att jag var svensk, trots att jag bara nämnde det en gång.

Spelningen blev även den något att minnas. Få om någon sjunger enligt mig så bra som Kate Rusby och att äntligen få avnjuta musiken live var något utöver det vanliga. Gåshud var bara förnamnet när Kate's stämma fyllde lokalen, inramad av bland annat akustiska gitarrer, fiol och kontrabas. Jag känner mig väldigt lyckligt lottad som fått uppleva detta.

Efteråt pratade jag ytterligare en stund med de nu bekanta i personalen. Chefen var till och med så tillmötesgående att han när jag försiktigt frågade ledde ut mig i kylan för att visa vägen till artisternas utgång. Managern meddelade tyvärr att jag inte kunde få träffa Kate just denna gång på grund av olyckliga omständigheter, men det var svårt att bli besviken efter en sådan härlig kväll i övrigt.

Jag vill inte begränsa mig till att rekommendera Kate Rusby till er som gillar folkmusik. Jag säger istället att den som uppskattar bra texter, harmoniska melodier och en sång utan like bör undersöka detta närmare.

Länk till Kate Rusby's hemsida. Här kan man bland annat beställa eller ladda hem hennes skivor. Enskilda låtar kan laddas ner för ca 10 kronor styck. Kan rekommendera exempelvis "Wandering Soul" på skivan "A Girl Who Couldn't Fly". En sång kan laddas hem gratis om man skriver upp sig på mailinglistan.

Måste också länka till den utomordentliga konsertarrangören, Anvil Arts. Bara nu i oktober tar de emot ytterligare två favoriter: Runrig och Richard Thompson.

/Ander

Vilken värld lever Migrationsverket i?

Migrationsdomstolen har meddelat att de går på Migrationsverkets linje: Ingen väpnad konflikt pågår i Irak och därmed måste asylsökande kunna bevisa individuella skäl för att få stanna.

Det är svårt att känna igen den beskrivningen av läget i Irak. Dagligen meddelar medierna om allra minst ett tiotal dödsoffer, den klara majoriteten civila. Tre folkgrupper med stora motsättningar, i ett grymt inbördeskrig som inte har något slut i sikte.

Det anser jag vara skäl nog att släppa in samtliga irakier som tar sig hit. Men Migrationsverket godkänner inte ens de med ett pris på huvudet om de inte har klara bevis. Flyktingarna få väl kontakta berörda extremister för att få hotet på print antar jag.

Vad är det egentligen för några som arbetar på Migrationsverket? Med den uppgift verket har föreställer jag mig osjälviska människor med ett kall att hjälpa andra. Men det kanske är en godtrogen illusion.

Nej, vad ska man säga? Beslutet har noll verklighetsförankring och kan döma hundratals irakier till död och elände. Omänskligt och ovärdigt en demokrati, i synnerhet en sådan väl ansedd som Sverige. Och vi skall vara ett av de mest flyktingvänliga länderna i Europa sägs det...

/Ander

Länkar till nyheten: DN

Ombytta roller i debatten

Så, då har vi sett den första debatten mellan Reinfeldt och Sahlin. Första debatten mellan regering och opposition. Men vem representerade egentligen vem?

Normalt ska oppositionen kritisera regeringen, som å sin sida brukar försvara sin politik. Igår blev det emellanåt det omvända: Reinfeldt kritiserade socialdemokraterna, både i den förra regeringen men också i den nya oppositionen. Sahlin var därmed den som gick på defensiven. Nog hittade båda debattörerna sina "riktiga" roller då och då, men inte alltför ofta.

En annan sak värd att nämna var det milda språket som brukades. Sahlin erkände faktiskt misslyckanden som förra regeringen gjort, vilket jag tror de flesta tittarna såg som en sympatisk hållning. Skönt också att slippa den skitkastning som tyvärr är allt för vanlig i politiken, men samtidigt blev debatten litet tam. Den riktiga spetsen saknades i varenda replik. Det borde gå att vara mer engagerade, men ändå hålla sig sakliga.

Båda partiledarna manade också väljarna till tålamod. Sahlin och socialdemokraterna är ännu långt ifrån färdiga med sin nya politik. Visst kan man kritisera regeringen, men klara alternativ finns inte beredda att redovisas. Reinfeldt å andra sidan förklarade att det tar tid innan regeringens förändringar slår igenom. Med tanke på borgarnas låga opinionssiffror är detta ett logiskt utspel. Långsamma förändringar är nödvändiga för att kunna ansvara för Sveriges ekonomi var budskapet. Med tanke på hur tidigare högerregeringar misskött statsfinanserna måste nu moderaterna ge ett trovärdigt intryck.

Vad fick de båda då sagt? Som väntat kritiserade Sahlin regeringen för att göra det sämre för de sämst ställda samtidigt som de rikare får mer. Reinfeldt å sin sida spann vidare på att socialdemokraterna står för en politik som leder människor från arbete till utanförskap. Inga överraskningar.

Det pratades mycket om sysselsättning, utbildning och vård, och en del om skatter. Mer hanns tyvärr inte med under den timmeslånga debatten. Trist att inte höra ett ord om klimat, försvar, jämställdhet, eu och annan utrikespolitik.

Det finns tydliga prov för regering och opposition: Reinfeldt och övriga borgare måste återvinna förtroendet hos de låg-medelinkomsttagare de lockade över i valet. Socialdemokraterna måste ta fram tydliga alternativ, framför allt i jobbpolitiken, och senare även göra klart för väljarna hur de vill regera ihop med vänstern och miljöpartiet.

Så till sist mina åsikter: För mig är det solklart att regeringen står för en politik som dramatiskt gynnar höginkomsttagare. Reinfeldt kan fortsätta vifta med sin tusenlapp för gemene man, men han har inga raka svar på att den absoluta eliten tjänar mångdubbelt mer. Moderatledaren svarade undvikande i debatten på dessa frågor, och det kommer moderaterna fortsätta med, precis som de alltid har gjort.

/Ander

Länkar till nyheten: DN

Insnöade Stockholmare

Utredaren av kommunal skatteutjämning, Ulf Wetterberg, har nu lämnat sitt förslag till regeringen. Kort och gott ska pengar fördelas från storstäderna till de mindre kommunerna i landet.

Som väntat har 08-orna gått i taket. "Jag förutsätter att regeringen slänger den här utredningen i papperskorgen" säger Kristina Axén Olin (m), en av Stockholms ledande politiker. Det är förståeligt att stadsborna håller hårt om sina pengar, men samtidigt ser de inte helheten.

Regeringens tidigare reformer har gynnat två grupper i huvudsak: höginkomsttagare och storstadsbor. De mest tydliga exemplen är den höjda bensinskatten och fastighetsskatten. Stockholmare har i de flesta fall alternativ till bilen, men ute på landet där bussarna går för sällan och avståndet är för långt för cykel är bilen oumbärlig, för nästan alla.

Taket på fastighetsskatten sänker drastiskt kostnaderna för villaägare i storstäderna. Även de med små hus får mer pengar i fickan. Utanför städerna påverkas dock endast större hus och herrgårdar.

Nu vill jag se att Maud Olofsson och centern faktiskt står upp för sina väljare. Den höjda bensinskatten var ett stort svek mot sina egna. Dags att betala tillbaka med andra ord.

/Ander

Länkar till nyheten: DN

Skulle kärnkraften vara säker och miljövänlig?

Borgerlig energi- och miljöpolitik har i grunden varit den samma i årtionden: Att framställa kärnkraft som ett miljövänligt alternativ, med syftet att slippa investera i forskning efter bättre och renare energikällor. Det borde vara uppenbart med tanke på att samtliga partier med en miljöpolitik att tala om faktiskt framhåller kärnkraften som miljöfarlig.

Peter Wolodarskis ledare i DN häromdagen visar bara att de blåa inte heller nu tänker revidera sina illusioner om kärnkraften. Atomklyvning är säker och billig energi, enligt Wolodarski. Incidenterna på Forsmark nämns inte alls. Att Sveriges status gått från världsledande till säkerhetsrisk på området kan man uppenbarligen blunda för.

Tyvärr har han dock rätt i att kärnkraften är på väg att bli accepterad i världen. Den ser ut att i hög grad ersätta den orena kolkraften i ett flertal länder. Och som den sista gärningen på posten som Frankrikes president tvingade Jacques Chirac in kärnkraften på EU:s lista över miljövänliga energikällor. Så nog har kärnkraften vind i seglen för tillfället.

Däremot är det inte sant att det inte finns vettiga alternativ. Solenergi, biobränsle, bergvärme, listan kan göras lång. Om det satsas finns all världens möjligheter att i framtiden se ett energirikt, miljövänligt samhälle, där kärnkraften fasats ut. Och det sammanfattar ganska bra min syn på kärnkraften: ett nödvändigt ont som behövs ytterligare några år innan riktiga miljövänliga energikällor är redo att ta över.

/Ander

Länkar till nyheten: DN